Jag pratade med Viktor på dejtingsidan i vintras, februari-mars typ, tror jag... Han var jättetrevlig, verkade vara en "vanlig Svensson-kille" jobbar med motorer, tycker om att köra motorcykel (tyvärr har han inga tatueringar...men man kan ju inte få allt..) Sen kom Kevin, och ja..Viktor glömdes bort helt enkelt. När jag för tre veckor sen loggade in på dejtingsidan, mest för att boosta mitt självförtroende, fick jag ett mejl från honom ganska snabbt: "Hej, var har du varit?"

Ja vad skulle jag svara? Jag sa att jag bara pausat lite. Sen pratade vi hela kvällen. Om allt och ingenting, småprat om oss själva och vardagen. Men det var mysigt, jag vet inte om det var för att jag var lite sårbar, men Viktor sa precis vad jag behövde höra just då och jag kände mig bättre när jag somnade den kvällen. Vi pratade igen nästa kväll och kvällen därpå och fyra dagar efter att vi hade börjat prata igen gav jag honom mitt nr och vi messade varandra istället. Vid detta laget hade jag fortfarande inte hört ifrån Kevin...

Så kom då torsdagen, när vi hade messat hela eftermiddagen, han var ute på ett jobb men skulle sluta tidigt.Eller ja..Tidigt med hans mått mätt, sent för mig.. Han slutade kl.22 Han sa: Jag slutar ju tidigt idag, så jag tänkte köra hem till dig när jag är klar om det är ok?

Jag är ju inte den som kommer på något bra att säga sådär snabbt, så jag hasplade ur mig: Jag bor på en liten gata, lastbilen får inte plats! 

Ärligt? Var det det bästa jag kunde komma på????

Jag lämnar lastbilen på jobbet och tar min egen bil till dig.

Jaha..... Men jag skulle ju gå och lägga mig tidigt hade jag tänkt....

Har man påbörjat något så får man avsluta det, haha

I efterhand har jag tänkt att just den kommentaren låter som något en våldtäktsman skulle säga till sina offer.... Men då tänkte jag inte så, antagligen för att jag pratat en del med honom och jag kände mig säker på att han är en reko kille. Mesig. Men reko. Så han kom hit, direkt efter jobbet, han STANK, av gammalt kylskåp...Han såg nog min rynkade näsa och skrattade och frågade om jag ville att han skulle duscha?

"Ska han stå naken i mitt badrum första gången vi träffas?" tänkte jag...

Nej, men du kan sitta borta i fotöljen, sa jag

Så vi satt och snackade ett tag, han var lika trevlig och gullig i verkligheten som han varit på chatten och på sms. Strax efter midnatt fick jag be honom att gå, jag skulle trots allt upp tidigt nästa dag..

Sen kom helgen, vi hördes av ganska flitigt, jag kände....Något, men jag vet inte vad det var... På måndagen frågade han om jag ville ses? Han skulle precis köra ett spinningpass (varför tycker jag att killar som spinnar är gay??)  men han skulle komma till mig direkt efter. 

Bara du duschar först, skrev jag och la till en liten blinksmiley. Sen tänkte jag... "Så han kommer hit...? Kunde vi inte göra något ute på stan..? Men något hos mig verkar ha blivit lamslagen, jag bara nickar och håller med till vad han än säger... Jättekonstigt... 

Iallafall.. När han kom hit frågade han om han fick hänga upp sina gymkläder? "Annars luktar det apa i väskan"  Igen: Jaha...ja du kan hänga dem på balkongen... Men jag undrade vad detta var för en kille... komma hit och hänga upp sina träningskläder..? Är det bara jag? Eller är det ett lite underligt beteende??

Sen pratade vi, drack cola Zero och pratade lite till och jag insåg att detta verkligen är en fin kille, jättesnäll och trevlig på alla sätt och vis. Men igen fick jag säga till honom att gå hem runt midnatt. Vilket gjorde honom förvånad, "Jag har parkering till kl nio imorgonbitti, jag kan stanna inatt."

Uhum....men jag vill nog sova själv sa jag och försökte skratta bort det hela...

När han gått och jag låg i min säng tänkte jag att han verkar konstig... Men jag ville ändå träffa honom igen... Men han verkar vilja rusa fram snabbare än vad jag vill.

Vi höll kontakt varje dag under veckan som gick därefter och på lördagen bjöd han mig på en mysig restaurang "Dopp i gryta" Jag hade inte varit där på väldigt länge och tyckte att det lär hur mysigt som helst. Som en riktig dejt. Inte bara det här med "jag-kommer-hem-till-dig-och-så-säger-vi-att-vi-kollar-på-en-film-men-istället-har-vi-sex-och-ses-aldrig-igen"

Jag såg verkligen fram emot kvällen och att träffa honom igen, men på fredagkvällen får jag ett sms: "Jag tänkte så här om imorgon, jag kör direkt till dig från mina föräldrar så kan jag duscha och göra mig i ordning hos dig innan vi sticker låter det bra?"

VA?? Vi har träffats två(!!) gånger, han kan väl inte komma hit för att göra sig iordning? Ska vi springa omkring i våra underkläder och göra oss iordning tillsammans? Vad är nästa steg? Låna raklödder av varandra???

Nej "Hold your horses nu lite grann"..... Efter konsultation med Jessica och Petra där Petra tyckte att han kunde komma och Jessica inte tyckte det men att jag skulle vara ärlig och säga till honom att duscha hemma "Har han ingen egen dusch?" undrade hon.. - jag var ju mer inriktad på att ställa in hela dejten för jag kände lätt panik! Men jag messade honom och bad att han skulle göra sig iordning hemma och sen komma och hämta mig, "eftersom att jag är så omständlig när jag gör mig iordning" Han svarade att det var inga roblem alls, om det kändes bättre för mig så skulle han komma till mig kl 18 och vi skulle ta bussen in till stan. Väldigt gentlemannaaktigt och det visar ju än en gång vilken fin kille han är...

Sagt och gjort, prick kl 18 ringde han på min dörr och kramade mig hårt, sa att jag var fin och ställde ner sin väska. 

Just det! Sin VÄSKA, han hade en hel bag med sig, gymbag... Jag undrade stilla vad som fanns i den...? och varför den stod i min hall...?  Men vi gick direkt till bussen och anlände en halvtimme för tidigt till restaurangen. Det är en härlig restaurang och maten är fantastiskt god. Samtalet flöt rätt bra, inga pinsamma tystnader och jag tänkte igen att han är verkligen en fin kille..Han har nog egentligen allt jag "letar efter" i en kille.. Han betalade t.o.m notan, jag erbjöd mig att betala min del men det ville han inte höra talas om..

Vi promenerade hem, han höll mig i handen och vid ett par tillfällen drog han mig intill mig och pussade mig på kinden. Vi kom hem hit, klockan var bara halv tio så jag föreslog att vi skulle se en film vilket han tyckte var en bra ide han skulle bara: "Byta om till något bekvämare"  Jaha, så det var DET som fanns i sportsbagen...Jag tänkte: "Om han kommer in och har bytt om till pyjamas så dör jag, jag DÖR!!"  Det gjorde han som tur var inte, han hade på sig en vit t-shirt och "trekvarts" kahkibyxor. 

Vi tittade på "Forgetting Sarah Marshall" det är en av mina favoritfilmer, Russell Brand är med..Så den är asrolig..

Jag somnade i hans knä...Han strök mig över håret och pussade mig på pannan flera gånger...

Han väckte mig när filmen var slut.. "Dags att gå och lägga sig" sa han

"Jaha, ska du sova här?"

"Ja jag har druckit öl, så jag kan inte köra hem NU"  han lät lite småtjurig och jag var för trött för att köra iväg honom igen, så jag tänkte att "Ok, du får väl sova här då.."

Vad halar han då fram ur sin väska?

En neccesär!!! Ärligt!? Vem tar med sig en neccesär för att sova borta en natt? Kevin kom med sin tandborste i en plastpåse.... Viktor kanske planerade att flytta in...?

Jag borstade tänderna och kröp ner i sängen, han borstade tänderna och kom efter och lade sig som den stora skeden, jag var totalt omslutan av honom.. Han "hummmmade" mot mitt hår och sa: "Vet du vad?" "Det är så mysigt att vara med dig" och jag kände hur paniken långsamt började sprida sig i kroppen på mig. Jag kände ett tryck över bröstet och hur det blev väldigt svårt att andas. Jag bad honom att flytta sig lite så jag kunde röra mig, vilket han tog som ett tecken på att jag ville vända mig mot honom så han tog ett stadigt tag om min vänstra höft och vände mig mot honom och pressade sin mun mot min. Jag var som förstenad, jag undrade om han var en "dementor" från Harry Potter som skulle suga livet ur mig med dödens kyss...? På något sätt lyckades jag hålla paniken i schack och sköt honom försiktigt ifrån mig, jag var inte rädd, han var inte hotfull på något sätt, tvärtom, Viktor är en riktig gentleman som respekterar alla och han är väldigt ödmjuk. Han såg förvirrad ut, stackarn.. och sa, innan jag hann säga något: "Det är lugnt, vi tar det lugnt, vi kan bara sova" jag kunde bara nicka för jag kände hur gråten brände i halsen.

Viktor vände sig om och vi somnade med ryggarna mot varandra.

Nästa morgon gjorde jag frukost och sa att jag skulle träna, tog på mig träningskläderna så att han skulle fatta vinken att det var dags att gå hem. Han skrattade lite och sa: Jag hade förståss planerat att stanna här tills det var dags för mig att spinna" (han skulle spinna halv fem..jag tror INTE att vi skulle hänga HELA dagen..) När han gått tog jag Fluffy och lade mig på soffan och lät tankarna vandra fritt...

På papper är Viktor allt jag kan önska mig.. Han är snäll, han vill spendera tid med mig, han rör vid mig konstant, han sover gärna sked, han respekterar mig, han har ordnad ekonomi, han har fast jobb...(Det där med fast jobb och ordnad ekonomi låter som att jag är värsta "golddiggern", jag bryr mig inte om materiella ting eller att min drömprins har ett välbetalt jobb...) kan man önska för något mer..?

Känslan...?

Jag känner ingenting för honom...

Absolut ingenting...vilket gör mig ledsen och besviken på mig mig själv... Här är den "perfekta" killen, som skulle göra "allt" för sin flickvän, han vill gifta sig och ha barn i framtiden och jag märker att han tycker om mig.

Sen har vi Kevin..Som i och för sig också tycker om mig..Men som varken vill gifta sig eller ha fler barn, han vet inte ens om han vill ha ett förhållande, han är velig och ibland väldigt frånvarande.

Och vart går jag? Vem faller mitt fjantiga hjärta för?

Strulpellen så klart.....

SUCK!!!

Ja det finns väl någon mening med detta också....

 

Krokii

8 juli 2013 21:42

Det brukar finnas en mening och vi kan aldrig styra över våra hjärtan, tyvärr..

http://krokii.bloggplatsen.se

attkyssagrodor

8 juli 2013 22:01

Nej det är väl lite det som är tjusningen med livet att vi inte alltid har så stor kontroll....? Men visst hade det varit bra om man någon gång kunde styra hjärtat och känslorna.....

 

Stamp-E

9 juli 2013 08:02

dina inlägg får mig att glömma tid och rum :D

gillar att du skriver och analyserar och skämtar samtidigt, det är jävligt underhållande (även om inte det är huvudsyftet, att underhålla oss, så är det alltid plus hehe)

livet är som det är....

o ska man vara så här män-mars, kvinnor-venus, hallå... killen var alldeles för ordentligt för dig.. liksom.. vad f-n skulle du kunna ändra på hos honom hahahahhahh :D :P

ha en bra dag.

MVH Stamp-E

http://stamp-e.bloggplatsen.se

attkyssagrodor

9 juli 2013 09:20

Hahahaha jag älskar att du figurerat att jag inte kan ha en kille som är så där ordentlig... Men kanske kan jag ändra honom..? Få honom att tatuera sig..? Hahahah eller inte....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ju egentligen lagt ner bloggen, men den senaste tiden har det kliat i fingrarna och den där känslan av att jag snart spricker om jag inte skriver något snart. Jag har funderat på att starta en helt ny blogg, jag har skapat sidan men sen...ja ...

Här sitter jag igen, som så många andra kvällar det senaste året, med datorn i knät och ögon som tåras. Jag har tagit ett beslut, som jag känner att jag måste göra, trots att det tar emot och en del av mig inte vill. Men jag kommer att sluta med ...

Jag ÄR lycklig, jag är verkligen det. Men med lyckan kommer tydligen även panik, tårar och megaångest. Jag har konstant dåligt samvete och börjar känna mig otroligt stressad. Så vad har hänt undrar ni kanske? Det finns bara en person jag kan klan...

Oj då.... Stackars bloggen... Helt övergiven i över en vecka, ingen uppdatering, ingen rolig liten "annekdot"...Bara tystnad.. Skäms på mig... Men det är ju så här.. I Augusti förra året startade jag mitt projekt "Hitta drömprinsen" Jag gav mig sjä...

Har ni någon gång fått känslan att livet driver med er?  Eller testar er? testar för att se om du verkligen vill vara i situationen du är i för tillfället... I förhållandet du är i..? Jag får den känslan nu..Igår kom den dimpandes i min email på fa...