Jag har skrivit ett brev till Rasmus... Eller ett mail är det ju... Eller det kan bli antingen ett brev eller ett email... Jag skrev det i word, så jag skulle antingen kunna skriva ut det och skicka eller så kan jag Ah va f*n, skit samma vad det är..Jag har skrivit men inte skickat det!

Så, det är så jag har gjort.

Jag har ingen tanke på att skicka iväg det, jag skrev det för att få mina tankar ur systemet, och sen glömma bort det och glömma honom.

Jag är 90% säker på att jag inte ska skicka iväg det till honom...

Vill ni läsa vad jag har skrivit?

"Rasmus.....

Jag vet inte om jag gör rätt nu, men vad är egentligen rätt och fel i en sån här situation?

Jag har inte slutat tänka på dig sen vi skildes åt på stationen, tro mig jag har försökt. Begravt mig i skolböcker, sprungit tills jag föll ihop och lyft vikter tills armar och ben domnade.

Men du är fortfarande här…

Genom att skriva detta till dig så gör jag väl bort mig totalt och sumpar alla eventuella chanser jag har med dig…Men då får det vara så…Jag måste få sagt vad som snurrar runt runt i mitt huvud.

Jag känner igen mig så väl i dig och ditt sätt att resonera,  avståndet gör kärleken så skör och man är otroligt sårbar. Jag är uppriktigt ledsen över att du har blivit bränd i just distansförhållanden tidigare,  ganska nyligen….

Jag vet hur det är när det känns som att hjärtat har blivit körd i en matberedare, man undrar om man någonsin kommer att kunna andas igen, kommer man någonsin att skratta igen?

Och man håller alla potentiella förhållanden på avstånd, om ingen kommer nära, så blir man heller inte sårad….

Nu är det inte så att jag försöker analysera dig, jag analyserar inte människor över huvud taget. 

Men jag tror att du har fel när det kommer till oss…

Jag har aldrig känt så här starkt på så här kort tid förut, det kan bara inte vara fel….

Jag vägrar tro det..!!

Och jag är helt säker på att om du bara gav det en chans… Gav mig en chans…

Så skulle du också se det…

Tro på mig, tro på min kärlek, tro på oss…."

Men jag ska inte skicka det.... Det vet jag bestämt!

Jag är 80% säker på att jag inte kommer att skicka det....

När jag nu läser vad jag har skrivit så tänker jag; "Din smöriga fjant! Han kommer att gapskratta och sen radera dig från sin telefon, blockera ditt nr och aldrig svara i telefonen igen"

Så jag skrev ett brev till...;

"Rasmus…..

Jag tror att du har fel, nej jag är säker på att du har fel!

Tre timmar är inget avstånd!

Vi skulle vara så bra tillsammans! Jag bara vet det!

Var inte en fegis, våga satsa!

Satsa på mig, satsa på oss!

Det kommer att vara fantastiskt!

Om jag nu skrämde dig ännu mer… Så bara säg att jag är underbar och alldeles för bra för dig…

Glöm mig inte, och tänk vackra tankar om mig."

Fast...jag tror jag kräktes lite i munnen nu också....

Men jag ska ju inte skicka något av dem....

Det är jag helt bestämt säker på!

..... Jag är 70% säker på att jag inte ska skicka något av dem...

Eller vad tycker ni?

Ska vi ta en omröstning?

Ska jag A) Skicka det första brevet/mailet?

            B) Skicka brev/mail nr 2?

            C) Inte skicka något av dem och lägga Rasmus i en låda av "Vackra minnen"? Ta fram honom ibland och minnas honom med ett leende på läpparna? Minnas honom som "The one that got away"? 

Jag har ett par stycken sådana...Som "got away"

Fundera och länge undra vad som skulle ha hänt om jag vågat skicka det jag skrivit till honom? Hade det kunnat vara vi då? Hade han varit min Mr Right?

Eller kommer jag att komma undan lindrigt om jag struntar i det? Skona mitt stackars sargade hjärta?

Jag ser ju ofta att andra här på bloggplatsen har "frågestunder".. Man kan fråga vad som helst!! Svaren kommer ett par dagar senare....

Så vi kan väl göra så här: Jag ber er nu, kära läsare...Att ni ALLA ger mig er åsikt, ska jag skriva, eller inte?

Jag vill verkligen ha er uppriktiga åsikt! Så snart som möjligt... ;-)

 

Elisabeth

1 mars 2013 18:53

Är lite dålig på att kommentera, men jag läser alla dina inlägg :)

Jag måste nog säga att om du skickar ett av dom så röstar jag på det första. Vet inte riktigt hur jag ska försvara det utan att det låter fel. Det andra brevet känns mer På. Ett brev som kanske skrämmer mer. I det första så är det lugnare, mer känslor och förståelse för att han tvekar. Jag hoppas verkligen att du kommer fram till ett beslut som känns rätt. För det är inte lätt, jag vet och det är sååå jobbigt när känslorna är så starka och så är det något litet som inte är rätt (i ditt fall, avståndet)Men jag är säker på att din Mr Right finns därute, tappa inte tron och hoppet på det.

Kram

http://knytet.bloggplatsen.se/kategori/219238-365-

attkyssagrodor

1 mars 2013 18:58

Tack snälla, jag brukar läsa din blogg också :-)
Ok så brev nr 1 har 1 röst... :-)

Ja någonstans måste ju Mr right finns även för mig.... Om man inte vill vara ensam så ska man väl inte vara tvungen till det..?

Igen, tack för din kommentar och dina synpunkter, jag uppskattar det otroligt mycket
Kram

 

teddy

1 mars 2013 20:14

helt klart 1! vinna eller försvinna! puss

http://noop

attkyssagrodor

1 mars 2013 21:57

Brev ett har 2 poäng
Men även ett minus...
Så vad blir det?
Fortfarande 1 poäng?
Puss

 

Sofie

1 mars 2013 20:29

Något ska du absolut skriva! Du förlorar ju inget på det tycker jag. Men jag vet inte riktigt vilket av breven isåfall.. Tycker båda känns lite fåniga, sånt man skriver i sin dagbok. Men vad vet jag.. det här med dejting är inte riktigt min grej :P
Se vad alla andra tycker :) .. men något ska du skriva till honom!

http://sofiesbaksida.blogg.se

attkyssagrodor

1 mars 2013 21:56

Haha oj fånigt....
Ärligt....Det uppskattar jag i allafall...
Jag har verkligen ingen aning om vad jag ska skriva....
Lär väl ligga och grubbla i natt ;-)

 

Jojo

1 mars 2013 23:41

skicka första brevet, de va väldigt fint och jag tror han kommer tycka om det. Det andra brevet kändes nästan lite drygt (inget illa menat, det var också jätte fint) Men du borde helt klart skicka första! :)

http://noellee.bloggplatsen.se

attkyssagrodor

2 mars 2013 00:06

Tack för dina ord Jojo! Ja det andra brevet är kanske lite drygt haha jag ska sova nu, men imorgon skickar jag nog iväg det första brevet...
Tack för ditt råd :-)
Kram

 

Trude

1 mars 2013 23:59

Jag tycker absolut att du ska skicka något till honom, ifall du tänker på honom.
jag känner typ igen mej i inlägget, fast när jag känner att jag vill öppna mej helt för en kille så är det oftast bara för att jag vill att han ska minnas mej,få ett starkt intryck, som ett sista dödsryck i en relation påväg att dö. för att jag inte ska känna att jag gav mej för lätt.
Men jag riskerar inte något eftersom jag redan känner på mej att han kommer svara negativt eller inte alls. Det, eller en positiv överraskning. Och sen är det lättare att glömma och gå vidare när man "gjort sitt".

...Så hade det varit jag hade jag skickat den första varianten, den var ju starkast och mer känslosam,, men ja vet ju inte hur du tänker, och inte hur man ska göra för att vinna tillbaka någon:3

http://trudesdagbok.bloggplatsen.se

attkyssagrodor

2 mars 2013 00:04

Tack Trude! Det är ju precis så det är... Jag vill lämna ett intryck... Vill att han aldrig glömmer mig...
Ska sova nu, men imorgon skickar jag nog iväg det första brevet.
Tack för dina ord :-)
Kram

 

Jossan

3 mars 2013 01:09

Man måste våga för att vinna! Känner du så starkt för den här killen som jag har fått uppfattningen om att du gör så ska du definitivt inte släppa taget om honom. Go for it! Brev nr 1!

attkyssagrodor

3 mars 2013 10:39

Jag gjorde det.... Men han kan inte... Jag måste släppa för min egen skull... Ett tag i allafall....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ju egentligen lagt ner bloggen, men den senaste tiden har det kliat i fingrarna och den där känslan av att jag snart spricker om jag inte skriver något snart. Jag har funderat på att starta en helt ny blogg, jag har skapat sidan men sen...ja ...

Här sitter jag igen, som så många andra kvällar det senaste året, med datorn i knät och ögon som tåras. Jag har tagit ett beslut, som jag känner att jag måste göra, trots att det tar emot och en del av mig inte vill. Men jag kommer att sluta med ...

Jag ÄR lycklig, jag är verkligen det. Men med lyckan kommer tydligen även panik, tårar och megaångest. Jag har konstant dåligt samvete och börjar känna mig otroligt stressad. Så vad har hänt undrar ni kanske? Det finns bara en person jag kan klan...

Oj då.... Stackars bloggen... Helt övergiven i över en vecka, ingen uppdatering, ingen rolig liten "annekdot"...Bara tystnad.. Skäms på mig... Men det är ju så här.. I Augusti förra året startade jag mitt projekt "Hitta drömprinsen" Jag gav mig sjä...

Har ni någon gång fått känslan att livet driver med er?  Eller testar er? testar för att se om du verkligen vill vara i situationen du är i för tillfället... I förhållandet du är i..? Jag får den känslan nu..Igår kom den dimpandes i min email på fa...