Ibland undrar jag om mitt liv egentligen är en film. Eller ett riktigt dåligt skämt..?

Jag kände idag att jag måste ha ett svar från Kevin..Jag kan inte ha det så här längre.. Jag måste veta. Speciellt OM killen som jag fortfarande kallar "han" kommer att bli en del av mitt liv... Det är inte schysst att ha något halvfärdigt med Kevin med mig i bagaget om jag nu ska börja träffa "han"... Jag har själv varit den som ger allt bara för att sen bli besviken för att killen jag träffat inte är "färdig" med sitt ex...

Så jag skrev till Kevin:  "Ok, jag har sagt innan att jag egentligen inte gillar att prata via sms, men känner att jag måste nu... Det är ganska tydligt för mig att vi inte vill samma sak.. Jag vet inte om vi någonsin ville det..Men när vi träffades så tyckte iallafall jag att vi var på samma plats men det känns inte riktigt som att det finns plats för mig i ditt liv, inte heller att du vill göra plats för mig..Det är ok, jag ställer inga krav...Jag har gjort allt jag kunnat för att du ska se hur bra vi kunnat vara tillsammans, men om du inte känner på samma sätt så är det inget jag kan göra. Det är lugnt, vi rår inte för vad vi känner eller inte känner.."

Det tog en stund sen skrev han: "Hej! Fan vad svårt. Du är en helt underbar person. Men tyvärr är jag nog inte beredd att släppa in dig i vårt liv än (kommer att ångra mig!! finns ett års ångerrätt??) Vet att du inte vill ha fler kompisar men hoppas att jag får bli en. Vet bara att du har gjort allt i din makt för att få mig att fatta att du är rätt för mig. Men det känns som tiden inte räcker till för mig just nu. Du ska veta att jag inte är oberörd när jag skriver detta. Kram

Vid detta laget strömmade tårarna nerför mina kinder...Jag gråter inte ofta, och om jag gör det så kommer det kanske tre tårar...Jag har alltid undrat över hur vissa (oftast tjejer) gråter så där vackert, när tårar sakta rinner från ögonvrån, nerför utsidan av kinden för att sen antingen fångas av hennes näsduk eller droppa ner på axeln... Så gråter inte jag... Förutom ikväll då..Fast det var nog inte särskilt vackert, mina ögon var nog röda och jag har aldrig upplevt så mycket tårar från mina egna ögon förut... Men men...Nu är jag den erfarenheten rikare...

Jag svarade på hans sms: "Fan Kevin...Jag är knappast oberörd heller... Jag vill så gärna ha dig i mitt liv, varför är det så svårt? Jag önskar bara att du kunde lita på mig och låta mig träffa din dotter. Men jag respekterar att du inte är redo. Jag vill bara att du ska veta att dessa fyra månaderna (ja det är fyra månader sen vi promenerade runt halva stan) har varit jättefina för mig och nej jag kanske inte "behöver" fler vänner. Men jag vill nog ändå ha dig i mitt liv..Jag kan inte lova att jag är singel om ett år..Men om jag är det så kanske du kan få ångerrätt.."

  Jag vet att jag borde ha sagt att han kan fara åt helvete, det finns ingen ångerrätt på min kärlek... Men jag kan inte...

Inte idag, inte ikväll... Ikväll tycker jag bara synd om mig själv när jag sitter och har svårt att se tangentbordet för mina ögon är fyllda av tårar.

Hans svar löd: "Jag kan inte skriva nu.." och så var där en sån där "smileygubbe" som gråter...

Säkert hur patetiskt som helst..Men jag hade släppt lös mina känslor så jag fortsatte: "Ok, det är lugnt, jag är här när du kan..Men om du är lika ledsen som jag är... Så förstår jag inte varför du inte vill ha mig kvar..Men jag finns här när du kan skriva eller prata..."

Det gick en timme eller så...Jag kollade på En natt på museet och skrattade lite, sen messade han igen..:

"Hur är det med dig? Vet att det är en dum fråga. Känns som jag var tvungen att ta ett beslut för att inte såra dig för mycket men det gjorde jag ändå. Du ska veta att jag finns här för dig om du behöver mig. Du ska veta att jag tyckte om allt du gjorde för mig. Puss"

"Just nu är det ganska skit, men jag har varit med om värre, jag har blivit sårad värre förr..Jag plockar alltid ihop och pusslar ihop mig själv igen... Jag kan inte prata med dig om dig, din knas, men jag kanske ringer dig för råd om nästa kille jag träffar...Jag är jätteledsen nu, men det går över, så är livet, ingen sorg varar för evigt"

Så...Nu är det över... Jag trodde att det skulle kännas bra, att det skulle kännas skönt att ha det ur vägen och kunna blicka frammåt. Men det gör det inte, inte idag iallafall. Men imorgon kanske det gör.

Jag tar nog ett par dagars paus nu. Hoppas att ni förstår...

Jag ska träffa "han" på söndag, så jag ska försöka uppdatera på måndag.

Ha det bra alla

Ibland får även hon till det, den där Britney.....

 

Stamp-E

31 juli 2013 11:40

HAN kommer! och kanske en bebbe oxå... ;)

http://stamp-e.bloggplatsen.se

attkyssagrodor

31 juli 2013 16:21

En bebbe.... Nej men kära Stamp-E.... hahaha nu har din hjärna redan gått in i semester-mode.... ;-)
Men tack....
Det är fortfarande ledsamt idag...Men imorgon väntar jobbet igen och då får jag annat att tänka på... :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ju egentligen lagt ner bloggen, men den senaste tiden har det kliat i fingrarna och den där känslan av att jag snart spricker om jag inte skriver något snart. Jag har funderat på att starta en helt ny blogg, jag har skapat sidan men sen...ja ...

Här sitter jag igen, som så många andra kvällar det senaste året, med datorn i knät och ögon som tåras. Jag har tagit ett beslut, som jag känner att jag måste göra, trots att det tar emot och en del av mig inte vill. Men jag kommer att sluta med ...

Jag ÄR lycklig, jag är verkligen det. Men med lyckan kommer tydligen även panik, tårar och megaångest. Jag har konstant dåligt samvete och börjar känna mig otroligt stressad. Så vad har hänt undrar ni kanske? Det finns bara en person jag kan klan...

Oj då.... Stackars bloggen... Helt övergiven i över en vecka, ingen uppdatering, ingen rolig liten "annekdot"...Bara tystnad.. Skäms på mig... Men det är ju så här.. I Augusti förra året startade jag mitt projekt "Hitta drömprinsen" Jag gav mig sjä...

Har ni någon gång fått känslan att livet driver med er?  Eller testar er? testar för att se om du verkligen vill vara i situationen du är i för tillfället... I förhållandet du är i..? Jag får den känslan nu..Igår kom den dimpandes i min email på fa...