Jag tatuerade mig i torsdags!!!  Jag är jättenöjd med den!! För flera år sen sa en kille till mig; "Om du vill göra en tatuering, hitta mönstret/figuren du vill ha, rita/skriv det på ett papper, tänk sen på det i ett år, är du fortfarande säker på att det är rätt, så gör den"

Jag har tagit fasta på de orden...och tänkt på den här ganska länge, kanske inte ett helt år...men sex månader i allafall. I tisdags kände jag mig ju lite ledsen och nere och när jag gick förbi tatueringsstudion så tänkte jag; Nu eller aldrig...Gå in och beställ en tid!!!

Så det gjorde jag. Och i torsdags skedde det! Jag var uppspelt och glad och gled lite som på moln.

Den känslan sitter fortfarande i, lite som... "Im on top of the world"... Orden betyder mycket för mig, det är en fras som en väldigt speciell vän brukade säga till mig när någon sårat mig när jag bodde i England; "Nelly, just remember you're a star"....  

Nu vill jag göra fler... Sitter och ritar och funderar på olika motiv och texter som jag gillar. 

Vad jag också funderar på...Är dessa dejter...Dessa män... 

Jag träffade äntligen X igår kväll, (Nu har jag bestämt att jag ska kalla honom för Johan) jag var ju tvungen att ställa in vår förra dejt eftersom jag var sjuk... Sen har han jobbat kvällar och inte kunnat ses i veckan, men igårkväll var vi båda lediga och fria, så vi träffades och spelade biljard.

Det var trevlig. Inget mer. Jag var trött, EGENTLIGEN ville jag stanna hemma på soffan... Men jag tänkte att det vore oschysst att ställa in igen... Så jag gick iväg.. Han är ganska liten...Eller inte liten...Men mindre än mig...

Jag tror i och för sig att jag kommer att tycka att han är rolig, jag tror att vi har lite lika humor..Men jag är inte helt säker än. Vi pratade inte jättemycket medans vi spelade, mest skojade vi om hur dåliga vi (han) var på att spela...Jag vann tre gånger av fem... Vi hade inte riktigt samma regler, så ibland sa han "Vadådå??" och jag såg någonting i hans ögon som skulle kunna utvecklas till ilska... Jag kanske är helt ute och cyklar nu, försöker läsa något som inte finns där...Men det kändes som att han egentligen blev arg, men han "höll tillbaka" för att jag inte skulle se det... Vi promenerade till bussen straxt efter klockan tio och jag gick hem till min underbara säng. Idag känner jag mig fortfarande glad och sprallig, men jag är osäker på om jag verkligen vill träffa Johan igen.. Vi sa i och för sig att vi ska göra det... Men vi får se helt enkelt..

Hur ska jag mer beskriva vad jag känner...? Lite som Charlotte i "Sex and the City" precis innan hon träffar sin första man Trey Macdougal; "Ive been dating since I was seventeen, where IS HE????"

Precis...Var ÄR han??

Imorgon ska jag träffa Kevin...Vi ska nog bowla, jag ser fram emot det, inte att bowla, men att träffa Kevin. Han verkar vara gullig och mysig även om han är lite mesig..Kanske?

I nästa blogginlägg lovar jag att berätta om en knaskille jag träffade för några år sen... Jag känner att bloggen börjar "tappa gnistan" lite....  Så jag får rota i min ryggsäck för att hitta ännu en knasboll, tro mig, det är inte tomt än..

Hoppas ni alla har en härlig helg.