Jag är åter hemma i min lägenhet! Sov underbart gott i min egen säng inatt! Nu har jag varit ute i skogen och halvsprungit, powerwalkat i en timme. Även det jätteskönt.

Veckan har varit stressig, jag har varit rejält trött hela dagarna men nu när jag är hemma och har börjat smälta och bearbeta tiden så tycker jag ändå att det har varit en bra vecka.

Så....Ska jag återgå till mina killar?

Mitt sista inlägg var ju lite hjärtskärande, i allafall för mig att skriva. Det gjorde verkligen ont. Ont att läsa Rasmus ord, ta in dem och sen skriva det här. Men...Det blir samtidigt en form av terapi, som dessutom är gratis....och nu sju dagar senare känner jag mig glad igen, mer i balans och redo att åter möta världen med ett leende.

Jag har haft lite kontakt med två killar i veckan, eller egentligen ett par till...Men dessa två sticker ut lite, jag får se vad som händer med de andra..De får hålla sig lite i bakgrunden än så länge.

Om vi börjar med Aladdin.. Jag kallar honom Aladdin eftersom han ser ut som en arabisk prins.. Så otroligt vacker, rena ansiktsdrag, sametslena mörka bruna ögon, fylliga pussvänliga läppar och helt slät olivfärgad hy.

Jag får ett väldigt löjligt leende på läpparna bara genom att tänka på honom... Patetiskt...Jag vet... 

Men detta är egentligen inte det mest patetiska...Eller jag ska inte skriva patetiskt... Det är ett negativt ord som jag inte alls tycker om egentligen och vi kan inte rå för hur vi känner och hur vi reagerar på människor vi träffar eller saker som händer. Men i allafall... Aladdin är något yngre än mig.. Eller ganska mycket yngre än mig...

Jag har ju inte berättat för er hur gammal jag är...Bara hintat att jag är äldre än 30 men yngre än 40....

Aladdin är 25!! och han tycker (säger han i allafall) att jag är den mest exotiska kvinnan han någonsin träffat.

Jag har lite svårt att ta in detta..jag är ju så svensk man kan bli...HAN däremot....Ja han ser ju så spännande och sexig och farlig och exotisk ut att jag skulle kunna svimma...

Men det är väl så..Vi har helt annorlunda bakgrund.. Så det som är motsats till vår vardag verkar väldigt spännande.

Jag måste säga en sak dock.... Jag har inga som helst förväntningar, förhoppningar eller någon tro på att det kommer att bli "vi". 1) Han är 25 år gammal...

           2) Hans familj är troende i en helt annan religion än min

           3) Han läser in kemi på komvux för att kunna komma in på läkarprogrammet

           4) Han är 25!!!!

Jag kanske är fördomsfull nu..... Men mina tankar går så här....: Han vill plugga till läkare (vilket jag tycker är jättehäftigt!!) Men han kommer nog att tycka det är "dags" att skaffa barn om kanske 10 år... Då är jag för gammal... Han har en stor familj och vill antagligen ha många barn, jag vill ha MAX två..Jag nöjer mig med ett om jag ska vara ärlig... 

Jag känner mig osäker på om hans familj och vänner skulle acceptera mig som helsvensk, äldre kvinna som inte vill föda åtta barn...

Gör detta mig fördomsfull?..Blir jag motbevisad så kommer jag inte att kämpa emot och jag kommer snabbt att erkänna att jag hade fel.

Så vad har framtiden i sitt sköte för mig och Aladdin då?

Sex. Tror jag

Bara sex.

Jag funderar lite.... Är det min tid nu?  Min bästa tid?

Jag träffade Rasmus, som är den mest vältränade kille jag träffat. Det finns inte ett uns fett på hans kropp, den är bara muskler, rätt igenom. Rasmus är snygg så att det gör ont. Men....Ja han var ju inte redo för mig.. Han släppte taget om mig, så då får jag ju släppa honom också. Så är det ju bara.

Ska jag lämna ut honom lite mer...? Om hans prestationer...? ;-)

Ja ok...Bara lite... Det var mysigt, härligt, bra och njutningsfullt....Men..... Det var över alldeles för fort... 

Jag kände mig otillfredställt tillfredsställd om ni förstår hur jag menar?

Ja, mer tänker jag inte säga...Så ni får använda er fantasi lite.

Så är det nu Aladdin stiger in... Ung, viril och outtröttlig..?

Kanske det.... Jag kommer inte att bli kär i honom i allafall, det vet jag. Men jag behöver ju inte leva som en nunna bara för att jag är singel..?

Så när jag och Aladdin är klara med varandra....Är det då HAN, min prins kommer att träda fram?

Kan det i så fall vara Benjamin?

En kille  från dejtingsidan som jag pratat med den här veckan. Bor i samma stad som jag, så det kommer inte att bli frågan om att "pendla", han är i och för sig "mellan jobb" just nu, men jag får intrycket av att det är självvalt och han har ekonomi till att "flyta" tills han hittar ett annat jobb som passar honom. 

Han tränar.

Han gillar att vara utomhus.

Han tycker att jag är snygg.

Så vad finns inte att gilla hos denna killen? Haha

Ja vi får väl se helt enkelt.

Vad ödet har i åtanke för mig.

Vad som än händer, så vet jag att jag är trygg i mig själv, jag kommer att klara vad som än slängs på mig.

Nu har jag lite studier att ägna mig åt, sen blir det "Breaking Dawn part2" i em och melodifestivalen ikväll.

En helt ok lördag med andra ord.

Hoppas ni får en skön helg, fortsätt gärna med era kommentarer och goda råd, det betyder otroligt mycket för mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ju egentligen lagt ner bloggen, men den senaste tiden har det kliat i fingrarna och den där känslan av att jag snart spricker om jag inte skriver något snart. Jag har funderat på att starta en helt ny blogg, jag har skapat sidan men sen...ja ...

Här sitter jag igen, som så många andra kvällar det senaste året, med datorn i knät och ögon som tåras. Jag har tagit ett beslut, som jag känner att jag måste göra, trots att det tar emot och en del av mig inte vill. Men jag kommer att sluta med ...

Jag ÄR lycklig, jag är verkligen det. Men med lyckan kommer tydligen även panik, tårar och megaångest. Jag har konstant dåligt samvete och börjar känna mig otroligt stressad. Så vad har hänt undrar ni kanske? Det finns bara en person jag kan klan...

Oj då.... Stackars bloggen... Helt övergiven i över en vecka, ingen uppdatering, ingen rolig liten "annekdot"...Bara tystnad.. Skäms på mig... Men det är ju så här.. I Augusti förra året startade jag mitt projekt "Hitta drömprinsen" Jag gav mig sjä...

Har ni någon gång fått känslan att livet driver med er?  Eller testar er? testar för att se om du verkligen vill vara i situationen du är i för tillfället... I förhållandet du är i..? Jag får den känslan nu..Igår kom den dimpandes i min email på fa...