Jag har varit vaken sen innan klockan fem idag, det är väl tidigare än vissa barn vaknar...?

Tänkte berätta om en kille som jag har chattat lite med på sidan...

Jag tänkte kalla honom Nadim. Han är från ett arabland men men har bott i Sverige i ungefär tjugo år. Han är högutbildad och jobbar med människor, lyssnar mycket.... Han bor i en liten by ca trettio mil ifrån mig (varför får jag kontakt med killar som bor långt bort??)

Första gången han skrev till mig var veckan innan jag skulle åka till Rasmus, han var ganska "på" och sa att han var i min hemstad och kunde vi träffas och ta en fika?

Jag skulle ju iväg och hade tankarna helt på annan plats så då var det bara "Nej, tyvärr, jag kan inte"

När jag kom hem från Rasmus så var jag bara ledsen, så jag raderade Nadim från fb och tänkte inte mer på honom...

I lördags ploppade han up på dejtingsidan..."Hej, det var länge sen" sa han

Vi började prata lite och snart pratade vi på Skype.

Han är en av dessa "intensiva" människor, som jag egentligen har ganska svårt för... Han satt i rutan och verkligen stirrade på mig, sen säger han:

"Du har blivit väldigt sårad eller hur?"

"Va?? Var kom det ifrån??"

"Nej jag bara undrar, men du har blivit sårad av många eller hur?"

"Kanske det...."

Sen fortsatte han att stirra på mig, genom datorskärmen... Väldigt konstig känsla, det kändes som att han såg in i min själ och jag kände hur tårarna vällde upp i ögonen på mig.

Jag sa att jag var tvungen att gå på toa, och loggade snabbt ut.

Efter en halvtimme kom det ett meddelande på fb; "Menade inte att göra dig förbannad, jag bara undrar vad som har hänt dig för att göra dig så avskärmad?"

Jag svarade att jag inte tycker att jag är avskärmad, men det är ganska läskigt att någon som aldrig träffat mig bara häver ur sig kommentarer om vad som kan ha hänt mig förr...

"Men det gör dig avskärmad" sa han då...

Jag hade ju kunnat be honom sluta och inte kontakta mig igen..Men jag kunde ändå inte....

På natten drömde jag att jag och Nadim var ute och promenerad i min hemstad, vi var på väg till en fest som jag visste skulle vara på någons innergård. I drömmen var det sommar, en varm sommarkväll, jag hade en långklänning på mig.

Pötsligt står Aladdin bredvid mig och tar min hand. Jag försökte dölja det för Nadim, jag höll våra händer bakom ryggen och försökte gå lite bakom honom. Men han såg det såklart och sa med låg röst; "Släpp hans hand!" När jag frågade varför sa han; "Han är inte bra för dig"

Men jag släppte inte....

Jag tänkte på Nadim hela dagen i söndags och pratade med Petronella om honom, hon tycker att jag ska vänta på Aladdin...och inte bry mig om Nadim alls, i hennes ögon verkar han vara den kontrollerande typen...

Och hon har kanske rätt, men just då var det bara något som talade till mig, jag kände att jag ville prata mer med honom. Hur kom det sig att han, efter att ha pratat med mig i en timme via skype kunde säga mer om mig än någon som känt mig i tjugo år? Och vara rätt..?

Han lockade mig, fastän jag samtidigt var livrädd...

Jag såg fram emot att prata med honom i måndags, och loggade in på Skype.. 

Efter ett tag säger han; "Jag vill se dina bröst, de ser fina ut i det linnet, får jag det?"

Eehh...jaha....så var det med det speciella.... Inte särskilt mycket alls.... Även om jag på ett sätt blev besviken på honom, så kändes det skönt att veta att han är precis som alla andra killar....

Tuttfixerad och ganska oförskämd...Eller jag ska väl inte säga ALLA andra killar, det är verkligen inte rättvist....

Igår skrev han till mig och frågade: "Har du kille nu?"

"Nej varför frågar du det?" undrade jag...

"Jag drömde inatt att du sa det"

Aha....  Han ville att vi skulle skypa..Jag var inte alls sugen på att prata med honom så sa att jag väntade på besök från en kompis, men vi kunde ju höras nästa dag eller något...

I tisdags ringde han mig, jag var och shoppade på ett stort köpcentra som ligger här i närheten. 

"Visst var det den 26:e vi sa att vi skulle träffas?"

"Hmm ja, ja det sa vi nog"

"Bra, jag har beställt biljett nu"

FAN!!

Killen har beställt en tågbiljett för att komma hit om en månad.... Hur tar jag mig ur detta??

Jag är egentligen inte orolig...Jag kommer att säga till honom nästa vecka eller veckan därefter att jag fått förhinder. Han har bott här förut, har kompisar här som han umgås med, så han kan träffa dem istället för mig...

Men jag känner mig intryckt i ett hörn, det känns som att han har mig pressad mot väggen, jag kommer ingenstans såvida han inte vill att jag ska flytta på mig...och det är ingen känsla som jag gillar. Speciellt inte i ett förållande!

Vad ska jag göra..? Säga till honom att backa?

Låta mig vara ifred? Ge mig tid?

Saken är den att jag tror inte att tiden kommer att få mig att gilla honom mer....

Kan jag inte bara ignorera honom?

Inte svara på mejl eller telefonsamtal?

Radera och blocka honom från fb?

Göra vad jag hatar att killar gör mot mig?

Kan de så kan väl jag...? Fast det är ju verkligen inte schysst, jag sa för länge sen att jag skulle aldrig straffa en kille för vad någon annan gjort mot mig...

Nu ska jag i allfall sova en stund till, sen ska jag tvätta och hjälpa mina föräldrar att sätta ihop en tv bänk.. Kul dag med andra ord... Eller inte....

 

Sandra

4 april 2013 14:33

Jag tycker inte att du ska träffa honom, var bara ärlig och säg att det inte känns rätt! Och att du inte gillade att han frågade om han fick se dina bröst! Vem frågar så? Och så tycker jag inte att Alladin heller är ngn att satsa på, han är väl ändå för ung? Tycker inte att du ska ha bråttom, den rätte finns där ngn stans för dig med♥!! Och om det är ngn jag gillar är det Tobias(är väl han som har barn?, verkar ta det lugnt...sex på första dajten är sällan bra!Eller? Har jag fel? Brukar vara det ända de är ute efter när de vill ha det redan då! Tyvärr!

attkyssagrodor

4 april 2013 19:40

Nej, jag ska inte träffa honom, Jag ska vara modig och säga till honom....
Snart....

Jag vet att jag borde ta det lugnt och inte stressa det här med kärleken...Men just nu har jag dåligt med tålamod...
Jag verkar springa på alla killar som inte är redo för ett förhållande, de som inte är över sin f.d flickvän...
Det känns inte rättvist....

 

Annie

4 april 2013 16:49

Mä vilken kille alltså ... kan du visa brösten ...
Vaddå tror dem att sånt går hem ? .. ja jag hade nog inte träffat honom iaf, men det är jag det.
Jag vet inte hur jag skulle göra riktigt, kanske dra en vit lögn( även fast man inte ska ljuga .. ;-)eller säga att jag inte ville ..
Hoppas det gått bra med tv-bänken !

Kram/

http://cupcakes-ochannat

attkyssagrodor

4 april 2013 19:31

Nej jag ska inte träffa honom.... Jag undviker honom just nu...Men jag ska vara modig och säga hur jag känner om ett par dagar....

När jag öppnade lådan med bänken så upptäckte jag att skivan var repad..Så jag ringde IKEA och en ny skiva kommer nästa vecka... Så ingen tvbänk blev byggd idag...

Kram

 

Sandra

5 april 2013 12:28

Ja, vi har väl alla våra historier och tyvärr är det ju ofta vi blivit lämnade och sårade och det tar sin tid att läka. Ibland tror vi att vi gått vidare men märker först när man träffar en ny att man inte gjort det...förstår att det känns orättvist men så är livet tyvärr!♥

attkyssagrodor

6 april 2013 14:20

Ja visst tror jag på att "tiden läker alla sår" den läkte ju mina....
Och man måste få lov att ta sin tid att läka...Alla läker olika fort

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ju egentligen lagt ner bloggen, men den senaste tiden har det kliat i fingrarna och den där känslan av att jag snart spricker om jag inte skriver något snart. Jag har funderat på att starta en helt ny blogg, jag har skapat sidan men sen...ja ...

Här sitter jag igen, som så många andra kvällar det senaste året, med datorn i knät och ögon som tåras. Jag har tagit ett beslut, som jag känner att jag måste göra, trots att det tar emot och en del av mig inte vill. Men jag kommer att sluta med ...

Jag ÄR lycklig, jag är verkligen det. Men med lyckan kommer tydligen även panik, tårar och megaångest. Jag har konstant dåligt samvete och börjar känna mig otroligt stressad. Så vad har hänt undrar ni kanske? Det finns bara en person jag kan klan...

Oj då.... Stackars bloggen... Helt övergiven i över en vecka, ingen uppdatering, ingen rolig liten "annekdot"...Bara tystnad.. Skäms på mig... Men det är ju så här.. I Augusti förra året startade jag mitt projekt "Hitta drömprinsen" Jag gav mig sjä...

Har ni någon gång fått känslan att livet driver med er?  Eller testar er? testar för att se om du verkligen vill vara i situationen du är i för tillfället... I förhållandet du är i..? Jag får den känslan nu..Igår kom den dimpandes i min email på fa...