Första advent, skyltsöndag. Jag vaknade och steg upp tidigt idag, bakade lussekatter och ett knäckebröd (recept från Pernilla Wahlgren) och gjorde även en laddning spaghetti och köttfärsås som jag frös in.

Sen åkte jag upp i stan och träffade Anders.

Det har pirrat lite i magen hela dagen, jag såg verkligen fram emot att träffa honom. Han hade glasögon på sig idag, han var jättefin, passade verkligen i dem!

Vi strosade runt, hand i hand, på stan i mörkret och tittade på de fina ljusen, jättemysigt.

Sen gick vi hem till mig och drack glögg och åt lussekatter.

Resten hade jag tänkt lämna åt fantasin, men vi gjorde slutet på veckan väl värd att vänta på.

Nu har han åkt hem, jag sitter ensam i mörkret med bara det första adventsljuset tänt och grubblar..

Kommer han att höra av sig igen?

Kommer vi att träffas igen?

Eller är det över nu?

Vad gör jag när dessa tankar och känslor kommer över mig?

Vanligtvis äter jag något olämpligt, men ikväll står jag på balkongen, lyssnar på en kärleksballad av Michael Bolton och röker torra cigaretter som jag köpte för en månad sen när jag skulle ut en lördagkväll. 

Jag borde istället lägga mig, sova, vakna utvilad imorgon..

Känner att jag är trött, rent av sliten, jag behöver semester, en längre period av ledighet. Ja det gör vi nog alla..

Snart är det jullov, då får vi alla lite längre ledighet.

Nu sängen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ju egentligen lagt ner bloggen, men den senaste tiden har det kliat i fingrarna och den där känslan av att jag snart spricker om jag inte skriver något snart. Jag har funderat på att starta en helt ny blogg, jag har skapat sidan men sen...ja ...

Här sitter jag igen, som så många andra kvällar det senaste året, med datorn i knät och ögon som tåras. Jag har tagit ett beslut, som jag känner att jag måste göra, trots att det tar emot och en del av mig inte vill. Men jag kommer att sluta med ...

Jag ÄR lycklig, jag är verkligen det. Men med lyckan kommer tydligen även panik, tårar och megaångest. Jag har konstant dåligt samvete och börjar känna mig otroligt stressad. Så vad har hänt undrar ni kanske? Det finns bara en person jag kan klan...

Oj då.... Stackars bloggen... Helt övergiven i över en vecka, ingen uppdatering, ingen rolig liten "annekdot"...Bara tystnad.. Skäms på mig... Men det är ju så här.. I Augusti förra året startade jag mitt projekt "Hitta drömprinsen" Jag gav mig sjä...

Har ni någon gång fått känslan att livet driver med er?  Eller testar er? testar för att se om du verkligen vill vara i situationen du är i för tillfället... I förhållandet du är i..? Jag får den känslan nu..Igår kom den dimpandes i min email på fa...