Dagen börjar lida mot sitt slut och jag har ångest. Ångest över att börja nytt jobb imorgon och ångest över att jag precis har haft sex med Tobias. Han ringde och sa att han var ute och promenerade och undrade om han kunde komma upp? Oj, suck...Ja ok då...Jag var mitt uppe i tvätten och tänkte mig inte för..Men, jag ville prata med honom om vad som hände i onsdags, jag ville säga att det verkligen inte var ok av honom att lägga all sin ångest på mig och om han är så derimerad måste han söka hjälp!  Sen stod han i min hall, lång och stor och han kramade mig så hårt, jag tappade andan lite grann. 

Vi satt i min soffa och när jag hade hängt den sista tvätten sa jag till honom precis vad jag kände och hur arg jag var på honom. Det bara rann ur mig, alla mina känslor, att jag har också mått skit, jag har också varit arbetslös, jag har också undrat hur jag skulle betala hyran och faktiskt inte haft råd till mat utan ätit en påse äpplen utspridd på en vecka. Jag har inga barn att oroa mig för men jag har varit gravid och förlorat dem. Fyra gånger. Till slut satt jag och grät på min soffa, jag grät så att jag skakade och Tobias tröstade mig, han la sina stora armar runt mig och strök mig sakta över ryggen. Och han viskade "Förlåt...jag tänkte mig inte för" 

Jag vet egentligen inte varför jag reagerade så kraftigt, men kanske alla spänningar som varit denna vecka släppte och jag behövde verkligen gråta. Lite pinsamt att jag snorade på hans tröja..Men han fick ta det, med tanke på att det var hans fel att allt brast... Sen strök han mig över kinden, över båda kinderna, torkade mina tårar och kysste mig långsamt. Jag var bara ett vrak, svag, och en sak ledde till en annan men när jag senare låg med huvudet på hans bröst slog ångesten mot mig med ännu starkare kraft. 

Jag förtjänar väl det, förtjänar känslan av att min kropp håller på att slitas i stycken. Tobias vill att vi hörs imorgon, jag tror att jag nickade och sa: Visst.. sen satt jag på balkongen och rökte tre cigaretter tills det började snurra i huvudet på mig. 

Jag känner mig tom nu, jag tror att jag kommer att kunna sova ok inatt. Jag ska bara duscha först, länge. Skrubba bort lukten av Tobias från min hud. Sen, sen kan jag sova gott.

Suck.... Jag funderar på om jag ska logga in på min dejtingsida igen...? Jag vet inte om Kevin är någon jag vill satsa på. Jag tänker tillbaka på när vi började prata, och när vi först träffades. Han var lyhörd, mysig och gullig. Nu är han....gullig, tyst och snål med komplimanger. Idag åkte han till Turkiet med sin dotter, jag fick ett mms av flygplanet och han hade skrivit: Nu är vi nära, hejdå!!

Ska jag vara glad att han tänkte på mig precis innan han steg ombord på planet? Eller tjurig för att det var så opersonligt och han inte skrivit "Puss"?

Jag har inga himlastormande känslor för honom, jag tycker om honom och skulle vilja satsa för att se om vi skulle kunna bli något fantastiskt. Men mina tankar om fantastiskt kanske inte stämmer överens med hans..? Jag vill ha någon som saknar mig när vi inte är tillsammans, någon som inte kan hålla händerna för sig själv när vi är i samma rum och som vill veta hur min dag har varit och som gärna berättar hur hans dag har varit. Utan att han tycker att jag "förhör" honom.

Imorgon börjar jag jobba, jag kan inte säga att jag är jättepeppad inför det.. Jag skulle vilja ha en veckas ledighet först. Denna veckan har varit ganska känslosam, sista dagarna i skolan, ta farväl av klasskamrater, Tobias som ville ta livet av sig och Kevin som inte är så som jag önskar att han vore. fast det där sista är ju inte snällt av mig att ens tänka.. "Han är inte som jag önskar att han vore" Jag måste ju acceptera att han är som han är. Han har sagt, flera gånger, att han tycker om mig, men ja...Jag önskar att han var mer "kramig" och "gosig" som han faktiskt sa att han var, när vi först började prata... Har jag rätt att känna mig lite "lurad"? Eller är han så här tills han har bestämt sig för om han vill satsa? Men som uttrycket säger:

                        If you are too busy to call me, I will understand

                        If you are too busy to check on me, I will understand

                       If you are late on our date, I will understand

                       But if I stop loving you, it is your turn to understand.

Jag kan nog inte bli kär i någon som inte vill ha mycket närhet, som inte vill röra vid mig vid varje tillfälle som ges, som inte letar efter mig i sängen under natten...

Suck.....